såhär på morgonkvisten

Min mens är över, min pms är över. Jag borde gå tillbaka till mitt vanliga: "Äh, det är coolare att vara nonchalant och inte bry sig om grejer"-mode.
Men icke. Jag är arg. Det är inte så att jag inte har någon anledning till att vara det, det är ingen bra anledning, men det är en anledning. Det gör mig ännu mer frustrerad. Det hela hade varit roligare om jag inte hade haft en anledning alls. Sedan tänker jag på anledningen och blir arg igen, sedan så går det runt och jag blir argare och argare.

Anledningen?
Den ska ni skita i.
Ni vet hur det är med mig och prata ut om saker.
Det är bara kärringar och lastbilschaufförer som pratar ut om saker.

På tal om något helt annat så har jag upptäkt att Lily Allen är bra skit.