K.O!

De senaste veckorna har varit kaotiska, minst sagt. Vi fick vår lägenhet, en vecka efter det märke jag att studera fuckat upp min ansökan och jag blev tvungen att göra en återanmälan, några dagar efter det så fick vi veta att csn inte ville ge min pojkvän något lån, pojken lyckades fixa ett timvikariat, och även om han inte kommer hinna jobba så mycket den här månaden så är det bättre än inget. Allt verkade okej, innan antagningsenheten på UU fuckade upp min ansökan och strök mig på halva kursen av misstag. Idag så har jag sparkat dem i baken. Nu ska jag bara vänta på att de ska rätta till det, sälja gammal kurslitteratur och fixa mitt csn ordentligt nu när jag äntligen kan göra det. September kommer att bli jävligt mager, men för stunden känns det som om världen har slutat kissa mig i mina köttsår.

Motivation var enklare när man skulle dö

Jag borde få tummen ur röven och gå till friskis och svettis och träna, men jag orkar inte. Det är kallt, det är långt att gå, jag vill hellre sitta hemma och kolla in i väggen.
 Det var enklare när jag var övertygad om att jag hade superaids i lungorna. Symptomen andfåddhet och sämre kondition finns ju med på alla lungsjukdomars checklista, så då var jag ju tvungen att träna för att se om jag blev andfådd snabbare och hade sämre kondition jämfört med förra gången jag tränade. Nu när jag vet om att jag inte har superaids så måste jag hitta något annat att motivera mig med. Jag försökte med lite självmobbing och att kalla mig själv för tjockis, men det gick mindre bra för min bekräftelsemätare har blivit ganska ordentligt fylld den senaste tiden.

Fy fan.

Uh-guh-what?

Ett norskt företag tvingade sina arbetare att bära ett rött armband när de hade mens

När de kom på det här, var någonstans lät det som en bra idé?

nattens hat

I natt hatar jag Wild rose press. De är ett bokförlag som specialiserar sig på romantiska e-böcker, och man kan även skicka in sin egna roman och få den publicerad av dem. Genre spelar ingen större roll, så länge handlingen i huvudsak är en kärlekshistoria.

Awesome, riiight?

Ugh, nej. Självklart inte.
Låt oss ta en titt på de sakerna som INTE får förekomma i din bok om de ska publicera den.   

- Inga homosexuella relationer. Hjälten/Hjältinnan måste vara en cisperson som blir tillsammans med en cis-person av motsatt kön.
- De får inte vara gifta med varandra innan/i början av boken.
- De får inte vara gifta med någon annan person.
- Man måste skriva ur hjälten och hjältinnans perspektiv.
- Alla sexuella akter måste vara mellan två vuxna samtyckande vuxna.

- Inga perversa eller olagliga handlingar får beskrivas
- Tidelag, våldtäkt och pedofili får inte heller förekomma.

Jag kan mycket väl förstå att de känner sig obekväma med att läsa berättelser som innehåller tidelag, våldtäkt och pedofili, och jag förstår att de inte vill publicera det; för är manuskriptet de säljer något som beskriver dessa element som någonting positivt skulle de publicera någonting de inte kan stå för, och att publicera manuskript där en karaktär blir våldtagen och får men av det så är det troligtvis en för mörk berättelse för deras romantiska image.


Jag förstår däremot inte de andra reglerna. Varför kan de inte publicera homosexuella relationer? Tycker de att det ingår i "perverst beteende"?
Jag hoppas verkligen inte att det är det de tycker.
Är de rädda för att det inte kommer att sälja? Kanske, men en välskriven historia är en välskriven historia, oavsett vilket kön the love intrest har, så är boken de publicerar välskriven så kommer den troligtvis att sälja.
Sedan så ska vi inte glömma att det finns en massa slash/yaoifangirls som säkert skulle vilja läsa om homosexuella män.
Det är bara en sådan sjukt grej att ha som regel.

De övriga tre låter bara väldigt tråkiga. Varför får de inte vara gifta? Varför kan de inte vara otrogna? varför måste det vara just det perspektivet?
Det känns som om deras mål är att publicera samma historia med olika omslag.

Jag blir så trött på världen, och hatar.